Historia
Lôkes historia hänger nära samman med Skästra marknad. Med sitt läge i Ljusnans dalgång, mitt i Hälsingland, har Skästra by alltid varit en naturlig knutpunkt och bytesplats för resande. År 1719 fastställde Kommerskollegium att marknad skulle hållas i Skästra i juli och december varje år.
Marknaden växte snabbt i omfång och lockade snart besökare från vida omkring. Hit sökte sig
dalmasar, härjedalingar och jämtar, samer och norrmän, framförallt från Tröndelag, i första hand
för att göra affärer, men också för att roa sig och träffa folk. Efter några år kom julimarknaden att
flyttas till mars månad, eftersom hästekipagen föredrog vinterföre.
Marknadshandeln hade sitt centrum invid Ersk-Anders, där den dåvarande huvudvägen
passerade. För det mesta skedde byteshandel, då det var ont om kontanter. Ortsbefolkningen
erbjöd lokala produkter som lin och linnevävnader, garn och skinnvaror. Det handlades även med
smör, socker, salt, fisk och fågel. Inte minst för köpmännen i Söderhamn och Hudiksvall var
marknaden en viktig begivenhet. Hit kom också smeder, optiker, apotekare, hattmakare,
schatullmakare, sadelmakare och korgmakare. Samerna kom med hantverk som knivar,
renhornsskaft, skinn- och tennarbeten.
Under marknaden krävdes logiplatser för både folk och fä. Lôkes uppfördes i byn för att hysa de hitresta försäljarna och forbönderna. Här skedde även utskänkning av allehanda slag. Inte minst dracks det brännvin och spelades kort. Insatserna var ibland så höga att hela hemman bytte ägare!
Att det kunde gå tämligen vilt till under marknadsdagarna finns det många bevarade vittnesmål som berättar om. På den nuvarande bygdegården finns än idag de gallerförsedda fönstren kvar från den arrestlokal som inrättades med anledning av marknaden. Efter många års ordningsproblem förbjöds marknaden i början av 1860-talet, men kom att fortsätta i form av likvidationsmöten fram till år 1896. Vid den tiden hade handeln i allt högre grad börjat att ske i butiker, då järnvägen och det utbyggda vägnätet avsevärt förbättrat möjligheterna att året om frakta varor över längre sträckor.
Text och research av Andreas Hagman.